AIKIDO ENIGHET - Malmö Skåne Sverige - aikido och iaido --- Seitei iai ------

AIKIDO ENIGHET M A L M Ö	Seitei iai Seitei iai är den japanska kendofederationens (ZNKR) iaido-system, som började utvecklas på 1960-talet och har blivit en grundläggande standard för iaido i hela världen. Det är också framför allt i detta system som iaidotävlingar förs. Det består av 12 olika former (kata), som är hämtade från olika gamla iaidoskolor i Japan, för att bilda en bred och samtidigt enhetlig grund för svärdskonsten iaido. De allra flesta i världen som tränar iaido, lär sig också dessa tolv former - utöver den egna skolans eller stilens olika tekniker och kata. När det tävlas i iaido är det allra mest - men inte uteslutande - Seitei som utförs. Samtliga iaidostilar och -skolor utanför Seitei brukar idag benämnas koryu (gamla skolor), även om inte alla av dem är så väldigt gamla. På Enighet tränar vi också Seitei iai, bredvid övrig iaidoträning. Nedan visar Tomas Ohlsson hur vi tränar de 12 formerna i Seitei iai på Enighet. Observera att Tomas inte visar precis hur dessa 12 former ska utföras enligt något slags internationell eller japansk standard, utan hur vi brukar utföra dem på vår klubb. Nedan är kort information om var och en av de 12 formerna i Seitei iai, samt länk till korta videofilmer där Tomas Ohlsson utför dem. Videofilmerna är omkring 1,5 MB styck.
1 Mae	1 Mae Seitei iai MAE (framåt) är första formen i Seitei och en klassiker, som man brukar träna mycket flitigt på iaidoklubbar. Det är också ytterst vanligt att den inleder de former man ska genomföra i tävling. Den börjar i sittande, mot en sittande angripare. Dra med en känsla av att tsuka (svärdsfästet) ska rakt fram. När svärdet har en liten bit kvar i saya (baljan), gör sayabiki (baljan dras bakåt) som "släpper lös" svärdet. Framåtkänslan ska ögonblickligen ändras till att vara i svärdsspetsen. Furikaburi (lyftandet av svärdet för hugg) ska ske i en mjuk rörelse.
2 Ushiro	2 Ushiro Seitei iai USHIRO (bakåt) är snarlik första formen MAE, men här har man inledningsvis ryggen mot angriparen och börjar med att vända på sig. Kroppsresning ska ske med magen, ej med axlarna. Efter vändning, innan draget, ska tsuka (svärdsfästet) vara riktad mot motståndaren
3 Ukenagashi	3 Ukenagashi Seitei iai UKENAGASHI (parering) börjar också i sittande, men denna gång är det en stående angripare, vars svärdshugg pareras. Kroppsresning ska ske med magen. Ukenagashi-pareringen ger fart till hugget.
4 Tsuka ate	4 Tsuka ate Seitei iai TSUKA ATE (stöt med svärdsfästet) är den sista sittande formen, denna gång inte seiza utan den sittställning som kallas iai hiza. Båda angriparna är också sittande. Kroppsresning ska ske med magen och bra hållning - om man gör rätt jobbar man med vänster lår. Höger knä ska vara stilla vid vändningarna.
5 Kesagiri	5 Kesagiri Seitei iai KESAGIRI (snett hugg) är första stående formen. Kesagiri är det sneda hugget, som fått sitt namn efter zenmunkarnas hängslen, kesa, som löper diagonalt över bröstet. Drag och hugg ska ske i en rörelse. Rörelsen till hasso (garden med svärdet vid axeln) ska vara en mjuk båge.
6 Morotetsuki	6 Morotetsuki Seitei iai MOROTETSUKI (tvåhandsstöt) har sitt namn efter den stöt man gör mot den främre angriparen, med tvåhandsgrepp om svärdet. Det ska vara en fortsatt känsla och rörelse mellan draget och stöten. Stöten ska vara kort.
7 Sanpogiri	7 Sanpogiri Seitei iai SANPOGIRI (hugg i tre riktningar) är mot tre angripare i lika många riktningar. Gör draget och första hugget i en rörelse, låt inte ändringen av riktning få det till två rörelser.
8 Ganmen ate	8 Ganmen ate Seitei iai GANMEN ATE (stöt mot ansiktets mitt) inleds med ett slag med svärdsfästet mot den främre motståndarens ansikte, vilket också givit formens namn. Även enhandsstöten med svärdsklingan mot den bakre angriparen är typisk för denna form. Vänster hand utför stöten mot ansiktet. Gör en tydlig höftvändning. Efter stöten med svärdsspetsen dras svärdet till vänster hand framför centrumlinjen, handen går ej till svärdet.
9 Soetetsuki	9 Soetetsuki Seitei iai SOETETSUKI (stöt med handen på klingan) har sitt namn efter den stödhand man har på klingan vid stöten mot angriparen. Också det sätt man utför chiburi (skaka av blodet) är typiskt för denna form. Draget ska vara ett hugg, inte bara en placering av svärdet i rätt position. Tillbakadragandet inför stöten och själva stöten ska vara en rörelse.
10 Shihogiri	10 Shihogiri Seitei iai SHIHOGIRI (hugg i fyra riktningar) var tidigare sista formen i Seitei, innan två nya former lades till i början på 2000-talet. Att agera i fyra riktningar, mot fyra angripare, är en klassisk träningsform i många budoarter. Kote (mot handleden) ska göras med bredsidan av tsuka (svärdsfästet). Gör en tydlig rörelse med saya (baljan) inför och under stöten. Titta innan huggen.
11 Sogiri	11 Sogiri Seitei iai SOGIRI (alla hugg) är en av de två nya formerna, tillkomna år 2000, med ett flertal hugg i snabb följd. Gör tydliga hugg. Bevara flytet, men utan att allt flyter ihop.
12 Nukiuchi	12 Nukiuchi Seitei iai NUKIUCHI (drag-hugg) är den andra av de två nya formerna, tillkomna år 2000, och den kortaste av alla 12, med ett kvickt drag och hugg. Hela rörelsen ska ske i ett flyt.
INNEHÅLL	Besök sedan 10 maj 2005: Välkommen till Enighets iaido!